Att försöka få ihop ett liv med ett liv
Åh, vet inte vart jag ska börja =(
Ni vet när man är sådär stressad att man inte ens är stressad längre utan bara väldigt trött och det surrar i öronen? Och man vet att det är flera saker man måste ta tag i men istället så bara sitter man och stirrar in i en vägg eller möjligen en tv? Till och med väggen känns jobbig just nu för då måste jag tänka...
Så är det nu... Jag vet inte om jag har för mycket att göra, men jag känner att jag inte hinner med och jag kan inte riktigt se om det beror på dålig planering eller om det verkligen är för mycket att göra.
Det är mycket att göra.. det vet jag. 4 kurser och ingen av dem är en lugn och avslappnad kurs. tre projektarbeten och en lab kurs som jag vet att jag kommer ha svårt i och därmed bör ligga före för att om det skiter sig så ska jag ha möjlighet att hinna ikapp.
Men jag orkar inte börja! Det känns som när man bara låter saker hända för att det går för fort, man hinner inte stanna och kolla vart man är påväg eller för att kolla om man går rätt. Man hinner heller inte se efter om det man gör är bra eller dåligt. Man bara gör och hoppas på det bästa. Kanske kommer det att räcka.
Och sen är det ju vanliga livet också!
Ska man verkligen behöva bli stressad av att äta lunch? Jag hatar att äta lunch i skolan! Både lunchlåda och att köpa mat känns som det värsta som kan hända på hela dagen! Mest för att man måste leta upp en plats där man kan värma en lunchlåda.. vilket oftast inte är det lättaste. Kåren? nja lunchtid är det rätt kört. halvtimme kö? Sektionslokalen? nja. ligger för långt bort, 10 min kö och knappt några sittplatser. Smita upp till lärarna? jo, oftast lugnt men med stressen om att de inte vill ha oss där. Eller köpa mat? stressen med att det kostar pengar och att det alltid är mycket folk i vägen =( Det är ett litet skitproblem men jag hatar det och får ont i magen så fort jag tänker på att behöva äta lunch!
Och så träna, vilket jag precis hoppas att jag ska lyckas komma igång med. Och träna är jättebra! Var skitförbannad och tokupprörd igår för att en kursledare hade varit otroligt dålig på att ge ut information. Men under det entimmes långa passet tänkte jag inte ens på det! vilket kändes himla bra!
Och med att hitta ett sommarjobb! Jag är bra, engagerad, positiv, social och kan göra alla de flesta jobb och jag vill verkligen ha ett jobb till i sommar, främst något som är kopplat till min utbildning. Men jag tror att det trötta inom mig lyser igenom lite.
Men det löser sig alltid! Jag är bara rädd att det kommer lämna men. Läste en stressartikel igår och allt stämmer och jag vill inte ha några långvariga stressproblem som problem med skellet, hud, hår....
Hoppas på att det blir ordning snart!
Vill ha sol, bränna, lätt packning (ingen dator, tjockjacka, böcker, matlåda) och sommar!
Ni vet när man är sådär stressad att man inte ens är stressad längre utan bara väldigt trött och det surrar i öronen? Och man vet att det är flera saker man måste ta tag i men istället så bara sitter man och stirrar in i en vägg eller möjligen en tv? Till och med väggen känns jobbig just nu för då måste jag tänka...
Så är det nu... Jag vet inte om jag har för mycket att göra, men jag känner att jag inte hinner med och jag kan inte riktigt se om det beror på dålig planering eller om det verkligen är för mycket att göra.
Det är mycket att göra.. det vet jag. 4 kurser och ingen av dem är en lugn och avslappnad kurs. tre projektarbeten och en lab kurs som jag vet att jag kommer ha svårt i och därmed bör ligga före för att om det skiter sig så ska jag ha möjlighet att hinna ikapp.
Men jag orkar inte börja! Det känns som när man bara låter saker hända för att det går för fort, man hinner inte stanna och kolla vart man är påväg eller för att kolla om man går rätt. Man hinner heller inte se efter om det man gör är bra eller dåligt. Man bara gör och hoppas på det bästa. Kanske kommer det att räcka.
Och sen är det ju vanliga livet också!
Ska man verkligen behöva bli stressad av att äta lunch? Jag hatar att äta lunch i skolan! Både lunchlåda och att köpa mat känns som det värsta som kan hända på hela dagen! Mest för att man måste leta upp en plats där man kan värma en lunchlåda.. vilket oftast inte är det lättaste. Kåren? nja lunchtid är det rätt kört. halvtimme kö? Sektionslokalen? nja. ligger för långt bort, 10 min kö och knappt några sittplatser. Smita upp till lärarna? jo, oftast lugnt men med stressen om att de inte vill ha oss där. Eller köpa mat? stressen med att det kostar pengar och att det alltid är mycket folk i vägen =( Det är ett litet skitproblem men jag hatar det och får ont i magen så fort jag tänker på att behöva äta lunch!
Och så träna, vilket jag precis hoppas att jag ska lyckas komma igång med. Och träna är jättebra! Var skitförbannad och tokupprörd igår för att en kursledare hade varit otroligt dålig på att ge ut information. Men under det entimmes långa passet tänkte jag inte ens på det! vilket kändes himla bra!
Och med att hitta ett sommarjobb! Jag är bra, engagerad, positiv, social och kan göra alla de flesta jobb och jag vill verkligen ha ett jobb till i sommar, främst något som är kopplat till min utbildning. Men jag tror att det trötta inom mig lyser igenom lite.
Men det löser sig alltid! Jag är bara rädd att det kommer lämna men. Läste en stressartikel igår och allt stämmer och jag vill inte ha några långvariga stressproblem som problem med skellet, hud, hår....
Hoppas på att det blir ordning snart!
Vill ha sol, bränna, lätt packning (ingen dator, tjockjacka, böcker, matlåda) och sommar!
Kommentarer
Postat av: sis
du ar bra! jag gillar dig!
Trackback