Top model för oss "korta"
Top model för korta =)
Råkade ramla in på första avsnittet på säsong 13 av top model och alla ska tydligen vara under 1,73!
Och flera var i min size, dvs 1,56 =) Grymt ju!
Vi petit flickor kan vi med!
Så glad blev jag!
Råkade ramla in på första avsnittet på säsong 13 av top model och alla ska tydligen vara under 1,73!
Och flera var i min size, dvs 1,56 =) Grymt ju!
Vi petit flickor kan vi med!
Så glad blev jag!
Lite Wienlängtan
Längtar lite efter våren i Wien så här på vårkanten.
Det var verkligen en helt underbart rolig vår förra året och jag hoppas att våren hemma i sverige vänder så att jag får minst lika kul här hemma =)
Här är jag och sis under vårkanten
Längtar efter Enzie:arna också.
Har hört att de är rosa i år... =)
Vill smita förbi starbucks, köpa en skitdyr latte och lägga mig i solen på en enzie och läsa en bok!
Det var verkligen en helt underbart rolig vår förra året och jag hoppas att våren hemma i sverige vänder så att jag får minst lika kul här hemma =)
Här är jag och sis under vårkanten
Längtar efter Enzie:arna också.
Har hört att de är rosa i år... =)
Vill smita förbi starbucks, köpa en skitdyr latte och lägga mig i solen på en enzie och läsa en bok!
Att försöka få ihop ett liv med ett liv
Åh, vet inte vart jag ska börja =(
Ni vet när man är sådär stressad att man inte ens är stressad längre utan bara väldigt trött och det surrar i öronen? Och man vet att det är flera saker man måste ta tag i men istället så bara sitter man och stirrar in i en vägg eller möjligen en tv? Till och med väggen känns jobbig just nu för då måste jag tänka...
Så är det nu... Jag vet inte om jag har för mycket att göra, men jag känner att jag inte hinner med och jag kan inte riktigt se om det beror på dålig planering eller om det verkligen är för mycket att göra.
Det är mycket att göra.. det vet jag. 4 kurser och ingen av dem är en lugn och avslappnad kurs. tre projektarbeten och en lab kurs som jag vet att jag kommer ha svårt i och därmed bör ligga före för att om det skiter sig så ska jag ha möjlighet att hinna ikapp.
Men jag orkar inte börja! Det känns som när man bara låter saker hända för att det går för fort, man hinner inte stanna och kolla vart man är påväg eller för att kolla om man går rätt. Man hinner heller inte se efter om det man gör är bra eller dåligt. Man bara gör och hoppas på det bästa. Kanske kommer det att räcka.
Och sen är det ju vanliga livet också!
Ska man verkligen behöva bli stressad av att äta lunch? Jag hatar att äta lunch i skolan! Både lunchlåda och att köpa mat känns som det värsta som kan hända på hela dagen! Mest för att man måste leta upp en plats där man kan värma en lunchlåda.. vilket oftast inte är det lättaste. Kåren? nja lunchtid är det rätt kört. halvtimme kö? Sektionslokalen? nja. ligger för långt bort, 10 min kö och knappt några sittplatser. Smita upp till lärarna? jo, oftast lugnt men med stressen om att de inte vill ha oss där. Eller köpa mat? stressen med att det kostar pengar och att det alltid är mycket folk i vägen =( Det är ett litet skitproblem men jag hatar det och får ont i magen så fort jag tänker på att behöva äta lunch!
Och så träna, vilket jag precis hoppas att jag ska lyckas komma igång med. Och träna är jättebra! Var skitförbannad och tokupprörd igår för att en kursledare hade varit otroligt dålig på att ge ut information. Men under det entimmes långa passet tänkte jag inte ens på det! vilket kändes himla bra!
Och med att hitta ett sommarjobb! Jag är bra, engagerad, positiv, social och kan göra alla de flesta jobb och jag vill verkligen ha ett jobb till i sommar, främst något som är kopplat till min utbildning. Men jag tror att det trötta inom mig lyser igenom lite.
Men det löser sig alltid! Jag är bara rädd att det kommer lämna men. Läste en stressartikel igår och allt stämmer och jag vill inte ha några långvariga stressproblem som problem med skellet, hud, hår....
Hoppas på att det blir ordning snart!
Vill ha sol, bränna, lätt packning (ingen dator, tjockjacka, böcker, matlåda) och sommar!
Ni vet när man är sådär stressad att man inte ens är stressad längre utan bara väldigt trött och det surrar i öronen? Och man vet att det är flera saker man måste ta tag i men istället så bara sitter man och stirrar in i en vägg eller möjligen en tv? Till och med väggen känns jobbig just nu för då måste jag tänka...
Så är det nu... Jag vet inte om jag har för mycket att göra, men jag känner att jag inte hinner med och jag kan inte riktigt se om det beror på dålig planering eller om det verkligen är för mycket att göra.
Det är mycket att göra.. det vet jag. 4 kurser och ingen av dem är en lugn och avslappnad kurs. tre projektarbeten och en lab kurs som jag vet att jag kommer ha svårt i och därmed bör ligga före för att om det skiter sig så ska jag ha möjlighet att hinna ikapp.
Men jag orkar inte börja! Det känns som när man bara låter saker hända för att det går för fort, man hinner inte stanna och kolla vart man är påväg eller för att kolla om man går rätt. Man hinner heller inte se efter om det man gör är bra eller dåligt. Man bara gör och hoppas på det bästa. Kanske kommer det att räcka.
Och sen är det ju vanliga livet också!
Ska man verkligen behöva bli stressad av att äta lunch? Jag hatar att äta lunch i skolan! Både lunchlåda och att köpa mat känns som det värsta som kan hända på hela dagen! Mest för att man måste leta upp en plats där man kan värma en lunchlåda.. vilket oftast inte är det lättaste. Kåren? nja lunchtid är det rätt kört. halvtimme kö? Sektionslokalen? nja. ligger för långt bort, 10 min kö och knappt några sittplatser. Smita upp till lärarna? jo, oftast lugnt men med stressen om att de inte vill ha oss där. Eller köpa mat? stressen med att det kostar pengar och att det alltid är mycket folk i vägen =( Det är ett litet skitproblem men jag hatar det och får ont i magen så fort jag tänker på att behöva äta lunch!
Och så träna, vilket jag precis hoppas att jag ska lyckas komma igång med. Och träna är jättebra! Var skitförbannad och tokupprörd igår för att en kursledare hade varit otroligt dålig på att ge ut information. Men under det entimmes långa passet tänkte jag inte ens på det! vilket kändes himla bra!
Och med att hitta ett sommarjobb! Jag är bra, engagerad, positiv, social och kan göra alla de flesta jobb och jag vill verkligen ha ett jobb till i sommar, främst något som är kopplat till min utbildning. Men jag tror att det trötta inom mig lyser igenom lite.
Men det löser sig alltid! Jag är bara rädd att det kommer lämna men. Läste en stressartikel igår och allt stämmer och jag vill inte ha några långvariga stressproblem som problem med skellet, hud, hår....
Hoppas på att det blir ordning snart!
Vill ha sol, bränna, lätt packning (ingen dator, tjockjacka, böcker, matlåda) och sommar!
men... det ena ger det andra som ger det tredje
Jag har inte världens stabilaste psyke..
Speciellt inte när det är kallt, mörkare och jag tränar dåligt, dvs precis som det är just nu
Träningen bara måste jag få igång! Snart! Men det känns lite som ett eget problem.
De andra problemen är att jag får oro/ångest och så kollade jag upp lite vad man ska göra åt det.
Och bland annat sluta dricka kaffe (men det är ju sååå gott!!!) får försöka i alla fall.
Har köpt örtte itsället och så läste jag att choklad (70 % minst) ska ju också höja humöret så då slänger jag inte lite sånt också för att då kanske jag blir stabilare. (går kanske inte ihop med icketräningen...)
Men av så stark choklad får jag huvudvärk =( Och då brukar jag dricka kaffe för det hjälper, men det får/ska jag ju inte göra nu för då blir jag deppig och orolig....
Och så var det träningen ja...
Ibland så tänker jag bara att jag ska skita i allt.
Som tex, jag får finnar och ska dricka vatten, men glömmer och får mer finnar och blir ledsen för att jag inte dricker vatten. Eller att jag får ont i ryggen för att jag inte tränar och blir ledsen för att jag inte tränar och tappar orken och får mer ont i ryggen... Kanske bara ska skita i allt och bara vara.
Men det är nästan ännu svårare.
Men nu!
Städa, packa, ladda och sen imorgon blir det upp till stugan i fjällen!
Speciellt inte när det är kallt, mörkare och jag tränar dåligt, dvs precis som det är just nu
Träningen bara måste jag få igång! Snart! Men det känns lite som ett eget problem.
De andra problemen är att jag får oro/ångest och så kollade jag upp lite vad man ska göra åt det.
Och bland annat sluta dricka kaffe (men det är ju sååå gott!!!) får försöka i alla fall.
Har köpt örtte itsället och så läste jag att choklad (70 % minst) ska ju också höja humöret så då slänger jag inte lite sånt också för att då kanske jag blir stabilare. (går kanske inte ihop med icketräningen...)
Men av så stark choklad får jag huvudvärk =( Och då brukar jag dricka kaffe för det hjälper, men det får/ska jag ju inte göra nu för då blir jag deppig och orolig....
Och så var det träningen ja...
Ibland så tänker jag bara att jag ska skita i allt.
Som tex, jag får finnar och ska dricka vatten, men glömmer och får mer finnar och blir ledsen för att jag inte dricker vatten. Eller att jag får ont i ryggen för att jag inte tränar och blir ledsen för att jag inte tränar och tappar orken och får mer ont i ryggen... Kanske bara ska skita i allt och bara vara.
Men det är nästan ännu svårare.
Men nu!
Städa, packa, ladda och sen imorgon blir det upp till stugan i fjällen!
Ännu en vinterdag
Värsta snöovädret blandat med slask och regn och blött....
Det är rätt djup snö dock, typ upp till låren på oss som är korta och hunden kunde knappt gå alls
Hon vägrade nästan gå sista biten men lockar man med godis och banar väg så går det mesta ändå.
Dagen innan så hade jag och pojken byggt en sjukt fin snögubbe, men näsan ville ramal ner hela tiden och sen var den borta...
Alldeles utan näsa....
Förklaring.... Snögubbenäsetjuven!
En väldigt nöjd tjuv...
